Arbete och stamning i Norge

Stamning är ett livslångt vaccin mot lättvindighet

Det finns 40 000 personer som stammar i Norge. Kommunikationschef Bjørn Erik Sættem Storebrand är en av dem.

Att kommunikationschef Bjørn Erik Sættem stammar är knappt märkbart när vi träffar honom i Storebrands huvudkontor på Lysaker i Bærum. Det var annorlunda när han var barn. Då var stamningen en ständig utmaning. Högläsning var det största hindret. - I skolan stammade jag mycket. Det var obehagligt att behöva tala högt i klassen, men jag har alltid pushat mig själv. Jag läste precis så högt och länge som de andra i klassen, även om jag inte läste lika många meningar, sade han. Stamningen präglade stora delar av vardagen. När den fasta telefonen ringde hos familjen Sættem i Molde, var det nästan aldrig Björn Erik som tog samtalet. Tanken på att fastna mitt i en mening var skrämmande. Likaså var det när han skulle till affären. I stora delar av sin barndom gick han aldrig till den lokala kiosken. - Jag gick hellre fem hundra meter längre för att handla i affä- ren, där jag kunde ta vad jag ville och betala i kassan. Då behövde jag inte vara rädd för att börja stamma när jag skulle beställa över disk. T-t-t-tuggummi var så hemskt svårt att säga.

Får inte hjälp

Tonåren är för många personer präglad av osäkerhet. Behovet av att passa in i kompisgänget är viktigare än allt annat. En funktionsnedsättning kan öka sannolikheten för att bli mobbad och inte passa in. Stamning är en sådan funktionsnedsättning, eftersom det är lätt för mobbaren att göra narr av den som stammar. Mobbning kan göra problemet värre och leda till att den som stammar skärmar av sig och undviker situationer där stamningen blir uppenbar. Stamning i barndomen kan därmed ge sår för resten av livet. Björn Erik var aldrig ett mobbningsoffer. Han kunde hävda sig bra i andra områ- den, han var bra i idrott och självskriven i fotbollslaget. Dessutom var han duktig i skolan och hade föräldrar som stöttade honom på ett fint sätt. - Bry dig inte om ifall du stammar, sade de, du har så många andra styrkor. När du hör det i 20 år så hjälper det! Björn Erik fick dessutom hjälp av en logoped och i skolan hade de flesta lärare ett bra förhållningssätt till stamningen. Allt detta ledde till att han idag hanterar stamning på ett bra sätt. Men Sættem förklarar att behandlingsutbudet är otillräckligt 2014. - Det råder stor brist på logopeder med specialkompetens om stamning. En väntetid på mer än ett år är inte ovanlig, och det är värst i små kommuner. Det gör att många barn tyvärr inte får den hjälp som de behöver. NIFS (Norsk Intresseforening For Stamme) har nu en lista över logopeder med erfarenhet av stamning. Listan publicerades på deras hemsida stamming.no i slutet av december (2014, redaktionens anmärkning).

Tog utmaningar

Björn Erik Sættem ubildade sig till civilekonom. Innan han kom till Storebrand var han journalist och så småningom redaktör för tidningen ”Dina Pengar”. Då var han också ekonomikommentator på frukost-tv på TV2. Att vara på live-tv är nervkittlande även för den mest medievane programledaren. För någon som stammar kan det verka som en ren mardröm, men Björn Erik kände att det var ett erbjudande han inte kunde tacka nej till. - Jag har sällan undvikit situationer på grund av min stamning, åtminstone inte i vuxen ålder. Det är det som har gjort att jag är den jag är idag. Men jag ska erkänna att jag sov dåligt varje kväll innan en direktsändning, säger han med ett leende. Den stora vändpunkten kom när han deltog i McGuire-programmet år 2000. Det är en metod som inte botar stamning en gång för alla, men som gör det lättare att kontrollera stamningen. - Jag lärde mig hur man använder andning och pauserför att få flyt i talet. Nu kan jag tala med samma teknik som en operasångare, och då stammar jag minimalt.

Begränsad i arbetslivet

Bjørn Erik Sættem är ordförande i det norska stamningsförbundet NIFS. Det har gett honom stor insikt i hur andra med stamning upplever mötet med arbetslivet. Huvudintrycket är att de flesta klarar sig bra, men att stamning kan på- verka utbildning, jobbmöjligheter och karriär. - Stamning kan te sig mycket annorlunda från person till person. Vissa stammar mycket och svårt, andra lite och lätt. En majoritet väljer nog yrken där det finns mindre krav på att kommunicera med andra, säger han. Det finns lite forskning om den stammandes förhållande till arbetsmarknaden i Norge. Situationen för vuxna som stammar var emellertid temat för en masteruppsats i specialpedagogik vid universitetet i Oslo år 2013 (Inglingstad och Steine). Studenterna gjorde en undersökning bland medlemmarna i NIFS. Resultaten visar att de som stammar har en mängd olika yrken, men även att två av fem personer säger att stamningen har påverkat deras val av utbildning, och därmed deras val av jobb. Hälften av de som deltog i studien tror att stamningen har hindrat dem från att avancera på arbetsplatsen. En av de intervjuade säger: hade jag inte stammat hade jag övervägt chefsbefattningar. En arbetslös intervjuad säger: stamningen har gett mig problem i jobbsammanhang, att hitta ett jobb. Jag skulle aldrig haft problem med att få ett fast jobb, om jag inte hade stammat. - I värsta fall kan stamning leda till att du blir av med jobbet, men det finns tack och lov få personer som har så stora svårigheter, säger Sættem.

Prata om det

Att gå på en anställningsintervju är en utmaning för de flesta. För den som stammar är utmaningen större. – En jobbintervju är förmodligen den svåraste situationen som en person som stammar kan befinna sig i. De flesta stammar mer än de gör i vanliga fall, säger Sættem. Rådet han ger till intervjuaren är att vara som vanligt. - Ge personen tid att prata färdigt. Människor vill ofta fullfölja meningen för de som stammar. Det bör de inte göra, då det bara ökar stressen hos den som stammar. Behåll normal ögonkontakt och bete dig som vanligt. Men det är inte tabu att prata om stamning på en anställningsintervjun. - Nej, det bör vara helt okej. Jag har vid en anställningsintervjun fått frå- gan om jag tror att stamningen kommer att bli ett problem i samband med jobbet. Jag tycker att det är bra att arbetsgivarna tar upp detta. Det ger en naturlig ingång för att prata om stamning. Om du har anställd medarbetare som stammar, och du märker att personen undviker situationer som kan vara svåra för personer som stammar, är det lämpligt att ta upp detta i ett personligt samtal. – När du till exempel märker att den anställde inte begär ordet vid avdelningsmö- ten, fråga då om det är något som du kan göra för att förbättra situationen. Kanske är det lättare för personen att skicka ut ett meddelande i förväg än att behöva lägga fram ett ärende muntligen. Eller så kanske personen tycker att det är okej att prata om stamningen på ett avdelningsmöte, så att de andra får bättre förståelse.

Påverkas av dagsformen

Björn Erik Sættem har lyckats med en karriär som inte är självklar för en person som stammar. Han har lärt sig att kontrollera stamningen, men han kommer aldrig att bli av med den helt och hållet. - Stamningen kan variera något beroende på situationen och dagsformen. När jag deltar vid ett möte med många viktiga människor runt bordet, kanske det händer att jag tänker mig för tre gånger innan jag säger något av rädsla för att stamma. Om jag tror att jag har något viktigt på hjärtat, så säger jag det ändå. Är det mindre viktigt kan det hända att jag avstår från att säga det när jag har en dålig dag. - Har jag sovit och ätit dåligt så påverkar det min stamning, eftersom jag inte har energi att använda mina krafter till att bruka taltekniken.

Vaccin mot lättvindighet

Sættem påpekar emellertid att stamning också har positiva aspekter. - Jag har varit tvungen att våga prata om mina svaga sidor. Att visa sig sårbar inger förtroende och trovärdighet och det gör att andra vågar vara öppna mot mig. - Stamningen har också en positiv inverkan på mitt nuvarande jobb som informationschef. Jag arbetar bland annat med medieträning för chefer i Storebrand. Under perioder i mitt liv har jag haft en hög tröskel för att ta till orda. När du har vägt dina ord med guldvåg under 42 år, har du lärt dig goda formuleringar och att förmedla budskap. Hur skulle jag säga att min funktionsnedsättning har påverkatmig i allmänhet på arbetsplatsen? - Jag har känt att jag har varit tvungen att prestera bättre än andra för att kompensera för min funktionsnedsättning. Jag har arbetat fler timmar, sagt ja oftare, läst mer litteratur och deltagit i flera seminarier. Det finns förmodligen många människor med funktionsnedsättningar som känner på det sättet. En person som kämpar med en funktionsnedsättning ger gärna lite extra. Arbetsgivarna bör ha det i åtanke när de anställer. Jag tror att stamning är ett livslångt vaccin mot lättvindighet, säger Björn Erik Sættem.

Ur Tidningen: Personal og Ledelse, 8-14.

Text: Ole Alvik, fritt översatt av Anita S. Blom

Fakta från NIFS (Norsk Intresseforening for Stammen) för arbetsgivare

  • 1 Vissa människor stammar mycket, medan andra personer stammar lite. Samma person kan ha stora variationer i sin stamning beroende på situation och dagsform.
  • 2 Om du möter en person som stammar på en anställningsintervju, ska du inte ha fördomar. Kom ihåg att intervjuer är stressiga, och förmodligen en av de svåraste situationer som en person som stammar kan utsättas för.
  • 3 Vissa personer som stammar kan känna en rädsla för att tala i telefon, särskilt i kontorslandskap. Gäller det en kollega på din avdelning? Prata i så fall om det och hitta en lösning tillsammans.
  • 4 Vissa jobb, såsom nyhetsupplä- sare och 112, kräver vissa kommunikationsfärdigheter, men de allra flesta jobb är möjliga för den som stammar.
  • 5 Personer som stammar har samma ambitioner och mål som människor som inte stammar

 

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag