Förbättrad samverkan mellan logopedverksamheten och skolan för elever som stammar

Mycket viktig och intressant projektrapport 

"Förbättrad samverkan mellan logopedverksamheten och skolan för elever som stammar"

av logopederna Åsa Rundström och Kristina Pettersson.


Ur KommUNIKation juni 2016

Förbättrad samverkan mellan logopedverksamheten och skolan Kristina Pettersson och Åsa Rundström är två logopeder i landstinget Dalarna som har arbetat med ett projekt i syfte att förbättra omhändertagandet av elever som stammar. Här presenterar de båda logopederna sin projektrapport.

 

Under perioden mars 2015 till februari 2016 har vi arbetat med ett projekt med syfte att förbättra omhändertagandet av elever som stammar genom ökat samarbete mellan skolan och logopedverksamheten. Vi ville identifiera behov och förbättringsområden utifrån stammande elevers och pedagogers perspektiv. Vi sökte svar på följande frågor:

  • Hur ökas kunskapen om stamning hos pedagoger?
  • Hur kan en samverkansmodell mellan skola och logoped se ut?
  • Hur kan logopeders arbetssätt utvecklas?
  • Vilket informationsmaterial behövs och vilka informationskanaler är lämpliga?

Behov av ökad kunskap

För att få svar på våra frågor har vi bland annat intervjuat elever i åldrarna 12 – 18 som stammar och fört en dialog med pedagoger och andra aktörer. Eleverna beskriver att stamningen påverkar dem i skolan. De vill att alla i omgivningen ska ha kunskap om stamning men de kan ha svårt att veta hur man ska prata om det och initiativet kan behöva komma från en vuxen. Inom ramen för sin profession ser pedagogerna behov av ökad kunskap om stamning och det framkommer även en rädsla för att ”problematisera” om man tar upp ämnet, vilket kan göra att de drar sig för det och att samtalet inte blir av.

Förändrat logopediskt arbetssätt

Gemensamma möten med elev, för- äldrar och pedagoger, kontinuerliga uppföljningar och rena föreläsningar om stamning kan bidra till att öka kunskapen och göra stamningen ”pratbar”. Pedagoger behöver involveras i stamningsbehandlingen för att öka möjligheten till samtal med eleven, vilket kan vara en förutsättning för att funktionsnedsättningen inte ska bli ett hinder. Vi tänker oss ett förändrat logopediskt arbetssätt där behandlingen utvidgas till att i större grad involvera elevens vardag. Vi önskar även ett mer användarvänligt och lättillgängligt informations- och behandlingsmaterial på svenska.

Ett gemensamt grepp

Vi ser behovet av att olika berörda grupper, till exempel Stamningsförbundet, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Skolverket och Logopedförbundet tar ett gemensamt grepp för att öka kunskapen om stamning som en funktionsnedsättning och dess påverkan på elevernas förutsättningar i skolan. Den enskilda insatsen från varje logoped och pedagog i arbetet kring elever som stammar gör också skillnad på sikt. Rapporten i sin helhet kan läsas och laddas ner på www.stamning.se Av: Kristina Pettersson och Åsa Rundström, logopeder i Landstinget Dalarna Redaktionens anmärkning: En del medlemsföreningar har stamningsinformatörer som talar om stamning i skolan.

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag