Varför används inte talflytshjälpmedel mer

Talflytshjälpmedel kan hjälpa många att få ett mera flytande tal. Ändå är det inte särskilt många som vill använda en DAF-apparat. Varför är det så?

Skånes stamningsförening har en DAF-apparat, som medlemmarna kan få låna. Jag tar ofta med den till våra talträningsträffar. Flera har provat den, men de flesta lämnar den snabbt ifrån sig igen och tycker det känns konstigt att prata i den.

Jag har varit med om några personer med ganska svår stamning som genom ett trollslag fått ett betydligt bättre talflyt med en DAF-apparat. Ändå väljer många att inte använda hjälpmedlet.

– Jag känner mig som en robot, sade en som provade DAF-apparaten.

Många vill inte ens använda DAF:en under en träningssituation för att sänka taltempot, tillsammans med andra stammare. Jag tror det hänger ihop med att man har en så stor del av sin personlighet i hur man pratar. Även om många inte tycker om sin stamning så är man på något sätt ändå trygg i sitt invanda sätt att tala.

Något jag vill avråda alla från är att använda DAF-apparaten som en slags quick-fix för att bli av med sin stamning. Det är dömt att misslyckas. Men som ett verktyg i en långsiktig strategi att träna sig på att tala långsammare och bättre kan talflytshjälpmedel vara till stor hjälp.

DAF och FAF - Vad betyder förkortningarna?

DAF - Delayed  Auditory Feedback – innebär att man via en DAF-apparat i örat hör sitt eget tal med en viss fördröjning som mäts i millisekunder.  DAF-apparater är den enklaste tekniken.

FAF - Frequency Altered Feedback -  förvränger rösten genom att ändra frekvensen så att man hör sig själv med ett ljusare eller mörkare röstläge. Många apparater har både DAF och FAF.

MAF – Masked Auditory Feedback – maskerar talet med brus. MAF ger betydligt mindre effekt på talflytet än DAF och FAF.

AAF - Altered Auditory Feedback – används som ett samlingsnamn för DAF, FAF och MAF. Alla metoderna ändrar talets återkoppling till hjärnan.

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag