Några röster om talflytshjälpmedel

”DAF-apparaten hjälpte mig bara några veckor i början, sen var det som vanligt igen”

”DAF-apparaten är ett bra redskap för att hjälpa mig att sakta ner tempot och tala i kortare fraser”

”DAF-apparaten är som en kompis som talar i kör tillsammans med mig”

”Jag känner mig som en robot med DAF-apparaten”


Min DAF och jag

av Anita S. Blom 

För länge sedan  provade jag en DAF, en hemmagjord prototyp som Anders Rosvall gjorde i 1995, och blev genast nyfiken på den, då den verkade vara lösningen på hela stamningsproblematiken. Testade en version  och lyssnade på en föreläsning om SpeechEasy. Återigen slogs jag av den fantastiska DAF- funktionen som genast förändrade mitt tal. Men fick samtidigt blandade känslor av att den förändrar alla ljud, alltså samtalspartnern, omgivningen, tv:n, ja alla kringljud får en fördröjning vilket ger en grötig och lite irriterande effekt. Även priset var då inte riktigt enligt min budget. 

Men min stamning var besvärande, särskilt i jobbet, då jag fortfarande stammade som värst i telefonen. Jag hittade en lågprisvariant i dataprogrammet DAF/FAF Assistant (de övriga varianterna fanns inte än då) och ansökte om bidrag från landstinget för att kunna köpa det. Efter ett intyg från en logoped kunde jag köpa in programmet (till en engångskostnad med lösenord, så jag kunde lägga in den i flera datorer) och ett headset. Nu blev det inte bara lättare att göra telefonsamtal, jag minskade också på min telefonskräck! Jag använde alltså programmet bara i telefonsamtal och fortsatte samtidigt att jobba med mitt självförtroende och min självkänsla. Det visade sig vara klokt, då jag på så vis inte blev beroende av DAF, eller av att ha ett 100 procent flytande tal, med risken för att inte våga prata utan den. Kanske var det också därför succén inte avtog heller så fort jag startade DAF programmet. 

Under tiden kom flera versioner av DAF, till exempel Skol-DAF och SmallTalk. Jag tycker SmallTalk är  bäst i den versionen som  har funktionen PTT, Push To Talk. Det innebär att man kan hålla en knapp intryckt när man själv talar, och få DAF funktionen, men så fort man släpper knappen för att lyssna på andra, går funktionen ur, så man slipper omgivningens fördröjande ljud. SmallTalk har jag även haft med mig i kampen att få dessa hjälpmedel att bli hjälpmedelsklassade, att ingå i Hjälpmedelsinstitutets katalog och att få landstingen och logopeder att (få) föreskriva den. Det blev många resor och artiklar, men med hjälp av logopederna har de flesta logopeder idag möjlighet att föreskriva någon form av DAF hjälpmedel. 

Efter några års användande kan jag nu framkalla den känslan automatiskt, även om jag inte kan bibehålla den en längre stund och jag har slutat använda DAF . Jag använder den dock för att visa upp den för personer som stammar, föräldrar, logopeder. Även för elever . De sistnämnda får alla prova DAF-apparaten. Många icke-stammare blir väldigt frustrerade och börjar ibland att stamma, vilket är ett intressant fenomen att visa upp, då de får en aning om hur det kan låta och kännas att stamma. Samtidigt som ryktet snabbt går om att ”snart kommer kvinnan med den konstiga apparaten” som får alla klasser att se fram emot min ankomst.  :-)

Nästa generation är nu DAF via Bluetooth, DAF appar och DAF direkt via internet. Det finns idag både betal- och gratisvarianter, som ger alla möjlighet att testa DAF funktionen. Och jag tycker alla som vill ska åtminstone testa det för att bilda sig en egen uppfattning. Samtidigt ska man ha ett öppet sinne och inse att detta är ett hjälpmedel, inte någon permanent lösning eller botemedel. Den kanske inte hjälper dig alls, eller bara tillfälligt. Men man kan ha en DAF och samtidigt jobba med talet och självkänslan för att vara rustad för alla situationer, med och utan stamning. För tyvärr gäller för DAF detsamma som för alla andra behandlingsmetoder: inget funkar för alla. Men testa gratisvarianterna och se om det är något som passar dig. Om inte, så fortsätt ditt letande efter den behandlingsmetoden som passar just dig. Eller att helt enkelt vara den du är, med stamning och allt.  

Lycka till!

Anita S. Blom 

PS. När jag skriver DAF menar jag även FAF. Och det har kommit fler och fler varianter på marknaden, från flera tillverkare och länder, med Bluetooth mm. Det finns även hjälpmedel som jobbar med rytm, t ex Ritmosensor, men det går jag inte in på just nu. Finns dock mycket att läsa på internet.

 

DAF och FAF - Vad betyder förkortningarna?

DAF - Delayed  Auditory Feedback – innebär att man via en DAF-apparat i örat hör sitt eget tal med en viss fördröjning som mäts i millisekunder.  DAF-apparater är den enklaste tekniken.

FAF - Frequency Altered Feedback -  förvränger rösten genom att ändra frekvensen så att man hör sig själv med ett ljusare eller mörkare röstläge. Många apparater har både DAF och FAF.

MAF – Masked Auditory Feedback – maskerar talet med brus. MAF ger betydligt mindre effekt på talflytet än DAF och FAF.

AAF - Altered Auditory Feedback – används som ett samlingsnamn för DAF, FAF och MAF. Alla metoderna ändrar talets återkoppling till hjärnan.

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag