Blandade erfarenheter av talflytshjälpmedel

Några har stor nytta av sin DAF-apparat. Andra vill inte använda talflytshjälpmedel alls, även om de blir hjälpta av den. För några fungerar DAF-apparaten bra under en period men sedan avtar effekten.

Sjukvården i Skåne var 2007 först ut i Sverige med att kostnadsfritt kunna erbjuda talflytshjälpmedel till personer som stammar. Idag kan de flesta landsting skriva ut DAF-apparater.

Det hjälpmedel som har lämnas ut i Skåne är framförallt SpeechEasy, som liknar en liten hörapparat. Logoped Margareta Lundskog, som ansvarar för stamningsbehandling på Universitetssjukhuset i Lund, och logoped Eva Alenbratt, som arbetar med hjälpmedel i Region Skåne, har båda stor erfarenhet av talflytshjälpmedel till stammande personer.

De har totalt provat ut över 70 SpeechEasy till stammande personer i Skåne. Logopederna följer upp användningen efter 1 och 2 år och utvärderar då hur nöjda användarna är och vilka effekter hjälpmedlet har efter olika lång tids användning. 

 

Botar inte stamning

De som säljer talflytshjälpmedel uppger att ”SpeechEasy botar inte stamning, men den hjälper i 70-80 procent av fallen”. Och i reklamen för Small Talk står att den ”minskar stamningen omedelbart med 70 procent”. Men riktigt så bra är det inte.

− Man har ofta en kort smekmånad med en SpeechEasy men sen är det många som lämnar tillbaka den eller lägger den i en låda, säger Margareta Lundskog.

Några upplever inte att de blir hjälpta av DAF. En orsak kan vara att om stamningen består av tonlösa blockeringar får man ingen återkoppling av talet, vilket ju är en förutsättning för att metoden ska fungera.

Andra vill inte använda talflytshjälpmedel även om de blir hjälpta av det.

− Om man skäms för sin stamning skäms man inte sällan också för apparaten, säger Margareta. Då måste man kanske först få hjälp med att bearbeta sin egen attityd till problemet.

− Två pilotstudier visar att de som efter utprovning väljer att behålla apparaten blir fortsatt hjälpta över en längre tid, men siffrorna spretar. Vi måste titta på ett större underlag för att för att få mer kunskap, säger Margareta.

 

Olika apparater

En SpeechEasy är ganska dyr, cirka 40 000 kronor.  

− När en SpeechEasy lämnats tillbaka kan den i hög grad återanvändas av andra, säger Eva Alenbratt. Region Skåne kan även lämna ut ett annat hjälpmedel, som heter mySpeech, som är betydligt billigare.

− Många föredrar SpeechEasy för att den är liten och diskret,. Den består bara av en enhet och den behöver inte laddas, till skillnad från mySpeech och SmallTalk. 

När man vill prova ett talflytshjälpmedel får man först genomgå en noggrann utredning hos logoped. Då ingår en attitydundersökning och man fyller i ett så kallat WASSP-formulär*, där man får ange på en skala hur man uppfattar sina stamningsproblem och sina tankar och känslor kring stamningen. Det är alltså ens egen upplevelse som är avgörande, inte någon objektiv mätning av hur mycket man stammar.

Margareta arbetar för närvarande i ett forskningsprojekt med syfte att dokumentera apparatens nytta efter två år. Här fångar hon också upp användarnas behov av kompletterande och stödjande insatser. Hon undersöker inte bara effekten på talflytet utan även andra delar av stamningsproblematiken. Resultaten publiceras senare i år.

 

Fotnot:

* WASSP (Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile) – är ett självskattningsformulär för vuxna som stammar.

DAF och FAF - Vad betyder förkortningarna?

DAF - Delayed  Auditory Feedback – innebär att man via en DAF-apparat i örat hör sitt eget tal med en viss fördröjning som mäts i millisekunder.  DAF-apparater är den enklaste tekniken.

FAF - Frequency Altered Feedback -  förvränger rösten genom att ändra frekvensen så att man hör sig själv med ett ljusare eller mörkare röstläge. Många apparater har både DAF och FAF.

MAF – Masked Auditory Feedback – maskerar talet med brus. MAF ger betydligt mindre effekt på talflytet än DAF och FAF.

AAF - Altered Auditory Feedback – används som ett samlingsnamn för DAF, FAF och MAF. Alla metoderna ändrar talets återkoppling till hjärnan.

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag