ISD - Pontus berättar

Hej! 

Mitt namn är Pontus Andersson, jag är 23 år gammal och bor i Helsingborg. 

Till vardags har jag en vad jag tror är ganska udda sysselsättning för en person som stammar, jag arbetar som politiker. I min yrkesroll sätts jag ofta i situationer som även för den som inte stammar kan vara svåra att hantera. Att prata, debattera eller hålla ta inför hundratalet människor är inte lätt för någon ovan, inte heller för mig i början, men idag kan jag hantera det. 

Den första gången är alltid värst, därefter blir det enklare och enklare ju oftare man gör det. Senast igår deltog jag i en interpellationsdebatt i Helsingborgs kommunfullmäktige. Att stå inför stadens styrande, åhörare på åhörarläktaren, framför TV-tittare och radiolyssnare borde göra vem som helst nervös, inte minst eftersom jag debatterade mot ett annat partis vice partiledare.

Om jag någonsin kommer att sluta stamma vet jag inte. Ibland har jag bättre perioder när jag knappt stammar något alls, ibland är det sämre perioder. Oavsett har jag någonstans accepterat att jag kanske alltid behöver leva med detta funktionshinder vilket gjort att jag kan slappna av mer och inte behöva tänka så mycket på stamningen. Jag har haft turen, vilket jag vet att många andra inte haft, att aldrig behöva utstå mobbning för min stamning. Några dumma kommentarer jag väl hört någon gång, men aldrig mer än så. 

När jag är iväg på olika debatter på nya ställen brukar jag alltid först berätta för publiken att jag stammar. Detta förenklar både för mig och publiken. Jag tror alla ni som stammar varit med om den ganska udda situationen som uppstår när ni pratar med någon ni aldrig träffat innan som inte vet att man stammar. Den du pratar med vet naturligtvis vad stamning är, men det tar några sekunder för dem att koppla vad det egentligen handlar om när du inte får fram någonting. Den du pratar med gör inte det för att vara elak, utan för att den personen är obekväm med situationen. Om man redan innan talet, debatten eller föreläsningen är öppen och förklarar för åhörarna att man stammar slipper man denna jobbiga situation. För er som inte provat kan jag garantera ett till 100 % tyst rum när det är din tur att få ordet nästa gång. 

Vi ska inte vara rädda för att ta för oss i det offentliga rummet. Prata med era vänner och bekanta om stamning, berätta vad det innebär och svara på deras frågor. Ofta sitter de inne på mer frågor än vad du tror men vågar inte ta upp de av rädsla för att prata om din stamning! 

Med vänliga hälsningar

Pontus Andersson


 

Har du en berättelse, i text, video, ljud, eller varför inte en teckning, kontakta kansliet@stamning.se
 

För fler berättelser, se vänster spalt.

Tillbaka till uppropet

Tillbaka till den internationella stamningsdagen 

Pontus Andersson

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag