Nordiska -15

Nordiska stamningsseminariet, Köpenhamn, Danmark, 4-6 september 2015.

Nordiska Seminariet stärker gemenskapen

Det var glädjande att se att den danska stamningsföreningen FSD har en ung ordförande och ett flertal unga styrelsemedlemmar, vilket ger hopp för framtiden. Det speglades i det varierande programmet med en kunskapsdel och en kulturell och social del, seminariets tvåspråkighet (danska och engelska), samt att framgångsrikt transportera en stor grupp med tunnelbana flera gånger om dagen. 

Internationellt

Förutom 19 deltagare från Danmark kom det 13 personer från Finland, 11 från Island, fem från Norge, fem från Sverige, fyra från Nederländerna, två från England, samt en från såväl Estland som Irland, vilket var en mycket bra uppslutning. Det gladde mig att se så många logopeder som kom för att lyssna på lördagens workshops. Att få komma till logopedernas konferenser och ha logopeder att komma till våra, är positivt, då vi alla har en del av pusslet och lär oss mycket av varandra. Dessutom kan man umgås på ett annat sätt, när alla är där på samma villkor istället för som terapeut och patient. På fredagseftermiddagen träffades de nordiska ländernas ordföranden för att diskutera gemensamma frågor, medan vi andra fick tid att se oss omkring i vackra Köpenhamn. Efter middagen samlades vi för en Nordiska Seminariet 2015 anordnades i Köpenhamn. Det blev en succé med hela 61 personer som hade rest dit för att utbyta kunskap och erfarenheter. Här berättar Stamningsförbundets internationella ombud Anita Blom om evenemanget. frågesportstävling, där ålder och nationaliteter blandades och många skratt hördes. Det märktes redan då att ett VM pågick samtidigt, då hotellet inte bara befolkades av oss, utan även av fans från de båda tävlande länderna, vilket ledde till en del sång, hurrarop och målade ansikten. 

Erfarenhetsutbyte

Lördagsförmiddagen fylldes av intressanta föredrag (separat), medan eftermiddagen bestod av en guidad rundtur i ”staden inom staden” Christiania. Dagen avslutades med en festmiddag. Att man är i Danmark märks av att alla bordsdrycker ingår. Istället för bordsplacering fick varannan person ta av sig en sko och lägga i en säck, medan den andra skulle ta en sko ur säcken och på så sätt hitta sitt bordssällskap att (återigen) bekanta sig med. Mellan maträtterna anordnades en lek av de finska deltagarna, där varje lands representanter skulle utföra en kort pjäs, som publiken fick regissera. De isländska representanterna sjöng tillsammans, vilket numera har blivit en tradition. Det var fantastiskt att se att nästan hälften av alla deltagare hade varit på europeiska ungdomsläger. Flera av dessa personer är nu med i sina respektive styrelser, en del till och med som ordförande, vilket ger hopp om framtiden. Efter en gemensam tur tillbaka till hotellet fortsatte kvällen med samtal, dans och karaoke. Söndagen bjöd återigen på ett späckat program fram till lunch. Vi började med personliga berättelser och diskussioner om stamningsbehandling i de olika länderna. Några behandlingar som nämndes var, förutom sedvanlig stamningsterapi, acceptans och att utmana sig själv, göra det man är rädd för, ljudterapi, psykolog, ögonkontaktsövningar, intensivterapier, DelFerro, Pauw, akupunktur, homeopati, healing, biofeedback, avslappning och andra fysiska övningar, psykodrama, Speaking Circles med mer. Men även berättelser om oförstående människor, mobbning och terapier som inte fungerar togs upp. Gemensam nämnare var dock att man mår bra av att se och acceptera sig själv som man är, samt att träffa andra, vilket för vissa till och med kan vara vändpunkten i livet. 

Kommande konferenser

Avslutningsvis presenterades Nordiska Seminariet 2016 som blir i Finland 2–4 september på spa och hotell Rantasipi Aulanko i Hämeenlinna. Orten ligger en timmes körning från Helsingfors. Temat blir ”Free your stutter in Finnish nature”, alltså att släppa stamningen fri i den finska naturen. Priset beräknas bli omkring 230 euro. Kulturella workshops kommer att blandas med föreläsningar, och för den som vill kan det anordnas en tvådagars tur till Estland (ingår inte i priset, priset ej klart ännu). Mer information kommer på www.stamning.se Det blev även en kort presentation av världskongressen i Atlanta, USA, 5-10 juli 2016. Information om detta kommer också upp på hemsidan. Vi vill tacka Klaus Nielsen och Jesper och Rikke Fogh för ett väl genomfört, omväxlande och inspirerande seminarium och ser fram emot Nordiska Seminariet 2016.

Workshops

Lise Reitz om epignetik, stresshantering och stamning

Lise har varit psykoterapeut i 18 år och jobbar med stress och känslor kring stamning. Hon beskriver gener som böcker i ett bibliotek; de är vår ”data”. Epigenetik handlar om ifall information i böckerna blir läst och hur mycket av informationen som används. Man kan stänga av och slå på generna precis som en ljusknapp, men man kan även kolla hur generna ska bete sig. Vi har 70 biljoner celler i kroppen och det är samma DNA i alla celler. Epigenetik talar om för cellerna vad varje cell ska göra och methylasion är processen där den hoprullade DNA-strängen rullas ur för att kunna läsas. Hur vi reagerar på stress och stressfyllda situationer beror på hur vårdnadsgivaren (till exempel föräldrarna) hanterar oss i tidig ålder.

En studie (Weaver et al 2004) var den första som visade hur råttor beter sig när de har blivit vuxna, utefter hur de har behandlats som unga. I en annan studie (Dias & Ressler 2014) blev råttor utsatta för en elchock när de närmade sig en älskvärd doft. Studien visar hur råttornas avkomma lärde sig att frukta samma lukt, även om de inte hade varit utsatta för elchocken. Som tur är kan detta vridas tillbaka om en förälder (eller en anan person, till exempel en senare partner) tar hand om barnet igen. Genom ”licking and grooming” (slickande/omvårdande och putsning/ompysslande) kan man sänka methylasionhalten och därmed ändra upplevelserna, men även tvärtom.

Denna kunskap är viktig för behandlare att förstå och ta hänsyn till. Det är svårt att ta till sig taltekniker om du har kvar ”fäkta eller fly-beteendet”. Det är viktigt att inte bara se stamningen, utan även hur man handskas med stress. Logopeden kan bli den som kan förändra upplevelser genom nämnda ”grooming”, genom att omhänderta och ge positiva erfarenheter. Kognitiv beteendeterapi, Mindfulness och psykoterapi kan vara redskap att använda för att ta hand om stressen och ”lära om” hjärnan, samt få självaktning och att ”omhänderta” sig själv. (Se även olika artiklar i den online-konferens som ligger kvar på isad.isastutter.org.) Man kan till och med omvandla DNAs beteende! Man ska även försöka motivera föräldrarna att tänka på det och lära dem ett annat beteende, dock utan att skuldbelägga föräldrarna.

Mer information:

  • Youtube: Griffin, Dian Baker (Why grandmothers are important) - Meaney, Champagne
  • The early life experience, epigenetics and the developing brain – Kundakovic, Champagne
  • The epigenetic revolution - Carey Champagnelab.psych.columbia.edu 

Peter Bollerup om McGuire-teknik

Tekniken är baserad på operasångaren Del Ferro och dennes sätt att använda diafragman till att sjunga. McGuireprogrammet består av två principer: en fysisk och en psykosocial del. Man kan se programmet som en sport som man kan påverka, psykiskt och fysiskt. Trä- ning är A och O. Playing to win. Man jobbar i grupp och i par under fyra intensiva heldagar. Målet är inte att bli stamningsfri, utan att kontrollera stamningen, och att få verktyg. Peter jämför stamning med ett isberg, där ytan skiljer det som syns och det som inte syns. Fyra pelare i programmet är costal breathing (att kraftigt andas med diafragman), hit and hold, block release (släppa blockeringen och börja om) och deep and breathy tone (djup och luftig ton). Man jobbar även med hur man ser sig själv, att visa den person man är, och att helt enkelt bli en bra talare.

Peter påpekar att programmet inte är någon mirakelkur, utan ett hårt arbete för att få in ett helt nytt beteende. Arbetet fortsätter även när man kommer hem, då man tränar under hela sin vakna tid, vilket kanske inte passar alla. En övning är till exempel att ta kontakt med minst 100 personer per dag för att få in tekniken. Peter fick många frågor om bröstkorgsandningen (och huruvida den är bra eller inte), disciplinen och bakgrunden till tekniken. McGuire-programmet finns även i Sverige, men är inte lika utbrett ännu, så även om det ibland hålls en utbildningshelg, behöver man oftast åka till ett annat land. Språket kan vara skandinaviskt, men även engelska. Avgiften är hög, men det är en engångssumma. Mer information: mcguireprogramme.com 

Logopeden Karin Raunholst om tekniska talflytshjälpmedel

Tekniska hjälpmedel för personer som stammar brukar använda sig av funktionen DAF, FAF och MAF (fördröjning, frekvenshöjning, frekvenssänkning och maskering av ljud), tillsammans kallad för AAF (förändrad återkoppling av ljud). Dessa ljudåterkopplingar får hjärnan att anpassa sig efter det den hör, eller just inte hör. Vad gäller DAF så tror hjärnan att någon annan pratar och att du upprepar, vilket kan reducera stamningen. Det som används mest är skol-DAF, SmallTalk och SpeechEasy. (I Sverige testas just nu MySpeech.) Det finns även DAF-apparater som automatiskt ändrar fördröjningen efter en dag, för att man inte ska vänja sig. Per Alm nämndes i samband med teorin om att hjärnan har två startsystem för att starta talet.

DAF gör att hjärnan skiftar från ett startsystem till ett annat. Långtidseffekten verkar fungera bäst när man använder den till högläsning. Det kan i vissa fall även hjälpa att använda musik i ett öra. I Danmark får man ingen DAF utskriven om man inte också deltar i vanlig stamningsterapi. Man måste vara motiverad. För att kunna använda talhjälpmedel på prov, måste du ha använt det i skolan i minst sex månader. Du kan även få mer tid för att utföra provet. Inte bara användaren, utan även familjen, utbildas i användandet. Det som kanske var mest intressant med föreläsningen var att logopeden själv inte riktigt trodde på tekniken, därav föreläsningens titel ”Ingen mirakelkur”. Logopeden arbetar inte själv med DAF utan med att sänka talhastigheten med mer. Det råder, enligt henne, delade meningar om denna teknik.

Några personer har svårt för att ha AAF bara i ena öret, andra har svårt för att alla ljud berörs. Vissa människor har svårt för frekvenshöjningen eller frekvenssänkningen, för andra är det just den delen som gör susen. För vissa fungerar det perfekt, med minskad stamning och allt, för andra fungerar det bara ett tag. Det är som med alla behandlingsmetoder - inget passar alla, utan var och en får testa och dra sina egna slutsatser. Du kan testa olika gratis- eller betalappar och se om det är något för dig. Om du är nöjd med ditt tal oavsett hur det låter, ska du fortsätta med det. Det är helt ok att stamma. Logopeden berättade att hon även arbetar mycket med tankar, känslor och reaktioner kring stamningen, med att lära sig mer om (sin) stamning och talteknik, samt att helt enkelt prata på, med och om stamning. Mer information om talflytshjälpmedel: www.stamning.se/fakta/hjalpmedel.html

Av: Anita S. Blom internationellt ombud anitasblom@gmail.com

Bli medlem du också
Lämna ett bidrag